Energilandskap i förändring
Klimatförändringarna syns nu tydligt i landskapet, och det gör även energi- och klimatomställningen i allt högre grad. Hur landskapet ser ut påverkas av hur vi använder marken och naturresurserna för att producera livsmedel, råvaror till industrin, byggmaterial eller elproduktion – eller för att låta den lagra in det kol som det idag finns för mycket av i atmosfären.
I Värmland dominerar skogen stora delar av landskapet, och markägare och skogsindustri står inför många valmöjligheter kring markanvändningen som ger olika påverkan på energisystemet och klimatet. Utveckling och förändringar inom vindkraft, vattenkraft och solcellsparker förändrar landskapet idag, på samma sätt som industrialisering, urbanisering och minskat jordbruk har format det landskap vi har vant oss vid. Dessa förändringar väcker ofta starka känslor, och svåra avvägningar behöver göras mellan olika värden och intressen.
Just nu pågår en kraftsamling kring hur dessa avvägningar kan göras i samhälls- och energiplanering, i tillståndsprocesser och i markägares och råvaruinköpares beslutsprocesser. Kanske kommer vi se fler och fler smarta kombinationer av markanvändning framöver så att vårt Värmländska landskap kan förbli rikt och vackert även när det förändras.
Här nedanför beskrivs den information som förekommer i bilden som beskriver olika delar i vårt energisystem. De finns beskrivna i bokstavsordning med förtydliganden längre ner.
100 % förnybart
För att bromsa klimatförändringarna måste världen sluta använda fossila bränslen som kol, olja och naturgas och ställa om till 100 procent förnybar energi. Det behöver göras snabbt, rättvist och på ett sätt som vänder förlusten av biologisk mångfald. Detta finns beskrivet här: Förnybar energi och fossilfria energikällor – Världsnaturfonden WWF.
Bio CCS
Negativa utsläpp är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet att ha nettonollutsläpp år 2045. Tekniker som Bio-CCS som innebär avskiljning, transport och lagring av koldioxid från biobränsle kan bidra till att nå målet, även om inte alla sektorer lyckas bli av med alla sina utsläpp.
Elnät
Ökad elektrifiering ställer krav på nätutbyggnad, men det är svårt att planera behovet av nätutbyggnad så att det matchar efterfrågan. Nya behov uppstår snabbare än takten att bygga nya nät. Nät som byggs har en avskrivningstid på 40-50 år, så investeringsbesluten måste bygga på verkliga behov. Tidiga dialoger är därför nödvändiga med större elanvändare samt kommunala och regionala samhällsplanerare.
Energilager
Lagring kan nyttjas för att spara utvunnen nyttig energi som sedan kan användas vid en senare tidpunkt. Genom att nyttja energilagring kan produktionen då ske mer oberoende av användningen. Energilagring av el kan ske med hjälp av flera olika tekniker, till exempel via batterier och vätgas, men också i mindre skala i form av elbilar. Även lagring av värme har en framtida potential och kan vara av särskilt intresse för energibolag med kraft-eller fjärrvärmeproduktion.
Energisystem som möjliggörare
Människans och samhällets behov styr utvecklingen av energisystemet. Samtidigt så påverkas samhällets förutsättningar av hur energisystemet ser ut – hur vi transporterar oss, vad vi jobbar med och hur vi tillbringar vår fritid. Nya tekniska lösningar som förändrat hur vi lever och hur samhället är organiserat. Våra behov ger även upphov till nya lösningar. Därför kan vi se vårt energisystem som möjliggörare för vår framtida samhällsutveckling.
Flexibilitet
Dagens och framtidens energisystem innehåller alltmer energiproduktion som är svårare att styra och planera, till exempel i form av vind- och solkraft. Då blir mer flexibel användning av energi ett viktigt verktyg. Flexibilitet är ett uttryck som blivit allt vanligare under de senaste åren och innebär att produktion och användning kan ändras efter behov. Det betyder också att kunden har en nyckelroll i det framtida systemet. En individ eller ett hushåll som både producerar och köper el från nätet, en så kallad prosument, kommer att bli alltmer vanlig i det svenska energisystemet.
Fossilfria transporter
För att nå energi- och klimatmålen så behöver andelen fordon som drivs med el öka drastiskt de närmaste åren. Även vätgas och biobränslen är viktiga komponenter för en omställning av transportsektorn.
Förnybar produktion
Elproduktionen i länet ska komma ifrån förnybara energikällor som vatten, vind, sol och biobränslebaserad kraftvärme. Hinder för vindkraftsutbyggnad är kapaciteten i elnätet och långa tillståndsprocesser med målkonflikter från andra intressen. Utbyggnad av biobaserad kraftvärme och solkraft är möjlig. Vattenkraft och kraftvärme är viktiga för att stabilisera elnätet.
Kraftvärme/fjärrvärme
Fjärr- och kraftvärmen har stor betydelse för energisystemet, bland annat genom att fjärrvärme avlastar elsystemet när effektbehovet är stort och kraftvärmen, med samtidig el och värmeproduktion, bidrar med fossilfri el. Kraftvärmen ger dessutom lokal elproduktion.
Kunskap
Vi befinner oss nu i ett nytt läge där både energipriserna stiger, tillgängligheten i vissa fall ifrågasätts och intresset för energi ökar både i den politiska debatten och ur allmänhetens perspektiv. Vårt energisystem ska dessutom vara möjliggöraren för den omställning som behöver ske i alla samhällets sektorer. Baserat på detta behöver informationen och kunskapen om energi, och om energiomställningen, öka – i alla nivåer av vårt samhälle. Vi vet också att kompetensfrågan kommer vara avgörande för om vi ska kunna klara energi- och klimatomställningen och därför är det viktigt att vi tillsammans arbetar för att öka kompetensbasen i regionen.
Självförsörjande på energi
För att vara självförsörjande behövs det solpaneler/vindkraft för el, regnvattensamlare/vattenrening för vatten, solvärme/geotermisk energi för värme och avloppstankar/komposttoaletter för avlopp. Matproduktion, sopor/återvinning och energi-/vattenbesparing är också viktiga faktorer att tänka på.
Vätgas
Vätgas har på senare år vuxit fram till att bli en viktig pusselbit i energi- och klimatomställningen. Vätgas kan användas i många stora industrisatsningar för att producera allt från fossilfritt stål till elektrobränslen för sjöfarten till drivmedel för fordon. Vätgas, producerad via elektrolys (där el spjälkar vatten), är också en möjliggörare som kan binda samman de olika sektorerna i det framtida energisystemet och bidra med flexibilitet i form av energilager, regler- och balanskraft.
Ökad energieffektivitet
Energieffektivisering kan uppnås genom tekniska åtgärder och genom beteendeförändringar. Effektivisering kan till exempel åstadkommas genom förbättrad isolering av byggnader eller genom att välja mer energieffektiva installationer och apparater, bland annat för belysning och ventilation. Detta beskrivs här på Naturvårdsverkets webbplats: Energieffektivisering.
Ökad energiproduktion
Den nedåtgående trend för elanvändning som Sverige haft under 2000-talet bryts, från 2024 och framåt ökar elanvändningen. Elproduktionen ökar snabbare än elanvändningen och Sverige kommer därför ha en växande elexport fram till 2026. Detta kan du läsa mer om på Energimyndighetens webbplats: Ny prognos: Elproduktionen ökar mer än elanvändningen fram till 2026